Life Is Magic

Tidigare ikväll var vi hemma hos Josefs farmor Sigrid där vi blev bjudna på risgrynsgröt och massa annat gott! Väldigt trevligt och mysigt! Farfar Leif och Kristina var också med. Det är verkligen jättegott med risgrynsgröt! Varje gång som jag är borta och äter gröt väcks barndomsminnen till liv. När jag gick på lågstadiet och det var risgrynsgröt till lunch...och jag satt där och var livrädd att bli påkommen. Påkommen med att ha smör i gröten. Hemma hade vi alltid det. Socker, kanel och en klick smör....hur gott som helst. Men det fick man inte ha i skolan. Jag fick en sträng tillsägelse av min fröken en gång...att det fick man minsann absolut inte ha! Men jag kan verkligen inte äta risgrynsgröt utan...då bara växer den i munnen. Och jag kan inte heller äta med mjölk på som de flesta andra. Nej, kanel, socker och en klick smör ska det va! Så jag minns att jag satt där i skolan och smusslade med min smörklick, gömde den under skeden tills smöret smält  så att ingen skulle se och sedan lade lite gröt över för att inte avslöjas. Tänk att jag fortfarande än idag kan komma på mig själv med att gömma smöret under skeden när jag äter gröt borta fast jag vet att jag inte behöver.